Mål i Paris!

Innan jag packade resväskorna för ett tiodagars arbetsläger i en ekologisk trädgård i en söderförort till Paris satte jag upp tre mål.

1. jag ville träffa internationella människor och träna språk 2. jag ville lära mig mer om hur en ideell organisation fungerar 3. jag ville få distans till den prestations och vinstmaximeringskultur som jag tror kommer genomsyra höstens ekonomistudier

Den här rapporten kommer handla om hur väl jag uppfyllde målen.

Internationella Människor & Språk

Något jag lärt mig av att delta i IAL-lägret är att även om det inte blir som man tror så kan det ändå bli väldigt bra. Min lägergrupp bestod endast av tre deltagare, två svenskar och en koreanska. Då vi var så få blev inte lägret den kulturella smältdeg jag hade hoppats på, däremot kunde vi som liten grupp ta oss fram lättare. Vi blev hembjudna på körsbärsplockning hos en fransk kvinna och vi tillbringade ett par nätter i Montmartre hemma hos IALs ordförande. Vi fick alltså möjlighet att umgås med en hel del olika fransmän och kunde på så sätt gjuta olja på vår gnisslande skolfranska. Just att vi fick träffa många olika lokalbor gjorde att jag fick en mer mångskiftad bild av hur man kan vara som fransman eller fransyska, även inom ett land finns det många olika kulturer.

Ideell Organisation

I våras besökte jag en kvinna som jobbar med CSR ( Corporate Social Responsibility) för PLAN i Stockholm. En av de saker hon betonade var att om man vill göra karriär inom CSR måste man ha ett begrepp om hur organisationer opererar på fältet. Det jag lärde mig av att arbeta med Planétè Lilas ( organisationen som ägde den ekologiska trädgården) var att även om man har en fantastisk ideé så är den riktiga utmaningen att sälja ideén och få med människor, lokalsamhället utanför den närmaste ledningskretsen. Den viktigaste uppgiften vi hade som volontärer var att förkroppsliga projektet, vi arbetade i trädgärden nästan varje dag, och när trädgårdens grannar prommenderade förbi kunde de se att det pågick full aktivitet och vi kunde på så vis väcka ett intresse.

Distans till ekorrhjulet

Så,rensa, vattna, strö mull över stekhet jord och kupa potatis, aktiviteter som skapade ett meditativt tillstånd, den varma solen var ljusterapi för värmehungrande själar. Hela lägret var otroligt lugnt och nedstressande, vi hade varsin skön säng där vi sov över tio timmar om dagen. Varje dag lagade vi både lunch och middag som avnjöts långsamt accompanjerade av ostar och rödvin. Dessutom fanns tid för siesta efter varje måltid. När jag stod i jordfåran och kupade potatis en dag började jag nynna på Astrid Lindgren låten “Fattig bonddräng” ..så går hela veckan alla dagar och år, jag går med min lie och jag plöjer och sår. Efter en liten stunds falsksång gick det upp för mig att ekorhjulet alltid har funnits, men förr i världen så snurrade det långsammare.

Mina tio dagar i Vitry sur Seine,Paris var mycket lärorika och roliga, eftersom jag både är domare och målskytt bestämmer jag att mina tre mål uppfylldes med råge.

Sara Almqvist